Maktlösheten har byggt ett stort & obehagligt bo inombords.

Den vägrar riva sitt bo & försvinna från mig

Den får Fru å att ta ett järngrepp om min själ

Hatar dig du maktlöshet, försvinn

Ja snälla försvinn nu

Hatar dig Fru Å, försvinn

Ja försvinn

Hatar det som händer i min kropp just nu, det som pågått i flera veckors tid

Vill att d ska SLUTA nu på en gång

så trött på monstret som härjar, monstret som får maktlösheten att vara stark dag ut & dag in

Monstret som får Fru Å att vara stark så stark att döden inte är långt borta

Vill ha en kram, nån som sitter & håller om mig & säger att allt blir bra igen.

Känslan av att inte veta eller förstå vad som händer i min kropp är enorm, ja som ett berg.

Var hos KK i måndags & läkaren bad mig avvakta & återkomma då det var 10- 14 dar kvar till nästa p-spruta skulle tas.

Men igår kände jag att det går inte att vänta så länge tills dom gör nått åt blödningarna.

Så jag ringde till dom efter lunch & en underbar SSK ringde upp en stund senare & jag sa att jag fixar inte att vänta utasn nått måste göras nu.

Hon höll med & bokade in mig på tisdag fm till toppenläkare som andra patienter hos dom har haft.

Men ångesten är enorm just nu & jag ska nog inte nämna hur hemskt det var igår kväll.